SVL är branschorganisation för importörer och/eller tillverkare av sprit och vin i Sverige. Föreningen har 35 medlemsföretag som tillsammans representerar drygt 80 procent av det vin som säljs av Systembolaget samt nära 100 procent av spriten.
Generellt konstaterar vi att utredning på ett klarsynt sätt beskrivit de problem som införseln av alkohol fört med sig. Förslagen är i allmänhet väl övervägda och balanserade. Vårt yttrande är disponerat enligt följande.
- Sammanfattning
- Detaljerade synpunkter på vissa av utredningens förslag
- Brister i utredningen
Sammanfattning av vårt yttrande
Arbetet inom EU Intensifiering av arbetet på en gemenskapsstrategi för att minska alkoholens skadeverkningar ställer vi oss bakom.
Varningstexter på förpackningar kan vi inte ställa oss bakom.
Satsning på att ge de folkhälsomässiga aspekterna ökad betydelse ställer vi oss bakom.
Kontroll av införsel och vidareförsäljning Förstärkning av tull och polis ställer vi oss bakom.
Höjning av straffskalorna för smuggling och olovlig alkoholhantering ställer vi oss bakom.
Förvaringsförbud för alkohol i butikslokaler som inte har rätt att sälja ställer vi oss bakom.
Förverkande av fordon, mobiltelefoner etc, som kan underlätta illegal ambulerande försäljning av alkohol ställer vi oss bakom.
Begränsningar av tillgängligheten till alkoholdrycker Vi ställer oss inte bakom en eventuell tanke på att höja åldersgränsen för servering på restauranger.
Utredningens tankar att utreda förutsättningarna för alkoholfria mötesplatser för unga är sympatisk.
Skatte- och prispolitiken Förslaget att sänka spritskatten ställer vi oss bakom men vi hävdar också att skatterna på vin och öl måste sänkas.
Informationsinsatser mot illegal alkoholhantering Förslaget att genomföra en informationsinsats via Alkoholkommittén ställer vi oss bakom men vi vill också betona att det krävs informationsinsatser över ett brett fält för att propagera för ett måttfullt och mindre skadligt umgänge med alkoholdrycker.
Förpackningar Utredningens synpunkter på problemen med återvinning av förpackningar är lovvärda.
Detaljerade synpunkter
Arbetet inom EU Det är inget fel på ambitionen att intensifiera arbetet på en gemenskapsstrategi för att minska alkoholens skadeverkningar. I det korta perspektivet torde dock inte det arbetet ge något resultat.
För närvarande pågår inom kommissionen behandlingen av det dokument, som tagit fram med hjälp av bl a svensk sakkunskap. Vägen till enighet inom kommissionen och till förverkligande av strategin torde dock vara så lång att olägenheterna med den stora införseln av alkoholdrycker till Sverige inte kan påverkas alls.
Vad gäller varningstexter konstaterar vi att det är en populär politisk åtgärd med ifrågasatt effekt. Den kan naturligtvis ses som en del av ett alkoholpolitiskt paket som gör själva paketet mer robust. Den mest påtagliga effekten torde bli att produkterna blir dyrare för konsumenten, vilket i ett EU, som förmodligen kommer att tillämpa olika skattenivåer i framtiden, inte underlättar försäljning i Sverige.
Satsningen på att öka folkhälsans betydelse vid behandlingen av alkoholfrågor inom EU är värd att stödja, samtidigt som man även i detta avseende måste konstatera att det kommer att ta lång tid innan ett sådant synsätt genomsyrar EU-besluten.
Begränsningar av tillgängligheten till alkohol En höjning av åldersgränsen för servering till 20 år kommer sannolikt att förvärra situationen när det gäller ungdomsdrickande. Debutåldern för drickande lär knappast påverkas eftersom den redan idag är långt under dagens gräns på 18 år. En mer omfattande argumentation i detta avseende förs i yttrandet från Sveriges Hotell & Restaurangföretagare. Vi ställer oss bakom dess yttrande i den här frågan.
Att utreda möjligheterna till alkoholfria mötesplatser för ungdomar upp till 20 år går naturligtvis men att en sådan utredning skulle leda till påtagliga resultat förefaller inte särskilt sannolikt. Sverige kan visa upp gott om exempel på misslyckade sådana satsningar, speciellt skattefinansierade, varför det finns anledning att tona ned detta initiativ som ett verksamt inslag i den framtida alkoholpolitiken.
Skatte- och prispolitiken Det står helt klart att alkoholskatterna måste sänkas för att korrigera de oerhört negativa effekterna av de nuvarande skatteskillnaderna mellan. Utredningens förslag att sänka spritskatten med 40 procent är knappast tillräckligt för att ta tillbaka kontrollen över spritförsäljningen. Dessutom behövs sänkningar av skatterna även på öl och vin.
Vi avvisar utredningens tes att incitamentet att resa utomlands för att handla alkoholdrycker skulle minska påtagligt om spriten blir billigare. Den som bara köper sprit kan göra så utan att använda något fordon för att ta sig till butiker i Danmark, Tyskland, Baltikum eller Finland.
För att köpa öl och vin behövs antingen ett eget fordon eller att man köper ett researrangemang med buss. En mycket stor del av dagens införsel sker med fordon i syfte att främst köpa öl och vin eftersom möjligheterna att utan problem ta in stora kvantiteter finns. Självfallet passar den som kommer med fordon också på att köpa sprit.
Vår tes är att en sänkning av enbart spritskatten inte stoppar trafiken för inköp av öl och vin utan tvärtom kan komma att betyda lika mycket spritinköp som tidigare, även om prisskillnaderna minskat. Reser man för att i första hand köpa öl och vin är det troligt att det kommer med en del sprit också när man väl tagit sig till butiker med billig alkohol. Då skulle spritskattesänkningen endast ha effekt på resenärer som till fots tagit sig till billigare butiker.
I november 2004 kungjordes att Danmark skall sänka skatterna på öl och vin, vilket stärker kravet på sänkningar även i Sverige.
Den föreslagna sänkningen spritskatten betyder att skatten på 40-procentig sprit sjunker till 120 kr per liter. Detta är ca 15 kr mer än den finska skatten, nästan 50 kr mer än den danska, 75 kr mer än den tyska och 85 kr mer än de baltiska skatterna.
Enkäter som vi låtit göra via Research International med 3000 tillfrågade svenskar, visar att svenskarna redan ”sänkt” spritskatten i Sverige. De som tillfrågades under mitten av augusti till mitten av september, visade att den genomsnittliga skatten på deras spritinköp var ca 115 kr. Därefter har införseln av sprit ytterligare ökat. Detta indikerar att en sänkning av skatten måste uppgå till åtminstone 50 procent.
Utredningen har mycket klart illustrerat det allvarliga läget för Systembolaget. Till utredningens argument för en skattesänkning kan läggas att det uteblivna täckningsbidraget för Systembolaget till följd av resandeinförseln var över en miljard kronor under tolvmånadersperioden september 2003 – augusti 2004. Systembolagets redovisade vinst under 2003 var 138 milj kr.
Även för leverantörerna till Systembolaget rör det sig om stora förluster av täckningsbidrag, om än inte i samma storleksordning som Systembolagets.
Förpackningar Såsom delägare i Svensk Glasåtervinning AB (SGÅ) har vi all anledning att noga följa effekterna på återvinningen av glas från resandeinförseln.
Sprit- och vinflaskor från andra länder lämnas i de behållare som SGÅ tömmer och processar. SGÅ tar för närvarande ut 28 öre per flaska i avgift för att finansiera skillnaden i kostnader för processen och otillräckliga intäkter av försäljningen på den inhemska och på världsmarknaden. Glas från resandeinförseln belastas inte med avgift, varför inhemskt sålda glas diskrimineras. Om det vore möjligt att ta ut avgift på införseln av glas, skulle SGÅ kunna sänka avgiften på svensksålda glas med ca 25 procent.
I stället hotar nu ytterligare höjning av avgiften. Det skall noteras att om alla led behåller sina marginaler kommer en höjning med ett öre att leda till en prishöjning med en krona i systembutikerna, eftersom Systembolaget inte tillämpar öre i sin prissättning av vin och sprit. Ytterligare införsel riskerar alltså att öka prisskillnaderna mellan Sverige och utlandet på grund av återvinningen. Vi har inte någon kritik mot kravet på återvinning utan vill vara peka på ytterligare en orimlighet till följd av de höga svenska alkoholskatterna.
Brister i utredningen I betänkandet saknas skrivningar om åtgärder för att få svenska folket att umgås med alkohol på ett måttfullt sätt som kan minimera skadorna. De informationsinsatser som utredningen tar upp är bara inriktade på att tala om alkoholens skadeverkningar.’
Merparten av konsumenterna njuter av alkoholdrycker och använder dem på ett sätt som inte skadar dem. Vi menar att informationsinsatser för att öka den andelen konsumenter på problemkonsumenternas bekostnad är av stort värde. Detta är också ett arbetsfält där deltagande från vår sida är naturligt. I ett sådant arbete finns utan tvivel stora förutsättningar att få deltagande från fler intressenter i samhället än om insatserna bara fokuserar på alkoholens skadeverkningar