Inledningsvis vill vi nämna att vi i remissvaret förra året till utredningens delbetänkande (SOU 2004:86) framhöll att ju längre tid som går med rådande kraftiga skillnad mellan skattesatserna i Sverige och grannländerna, desto mer hinner nya såväl legala som illegala inköpsmönster etablera sig. Vi förespråkade därför en sänkning av spritskatten med minst 50% och att också skatten på vin och öl sänks.

Sedan dess har den legala hanteringen av alkohol via Systembolaget och SVLs medlemsföretag förlorat ytterligare marknadsandelar till såväl transportnäringarna som till illegala verksamheter och det utan att totalkonsumtionen sjunkit. För varje dag som går utan skattesänkning kommer det att krävas en än större framtida sänkning, om ambitionen finns att svenskarna ska köpa huvuddelen av sin alkohol genom legala kanaler i Sverige.

Den finska regeringen har i maj i år publicerat en vitbok om effekterna av den finska skattesänkningen i mars 2004:

  • Regeringen hade räknat med en märkbar ökning av alkoholkonsumtionen såväl med som utan skattesänkning, i det senare fallet genom kraftig ökning av den oregistrerade konsumtionen. Enligt vitboken ökade totalkonsumtionen något mindre än förväntat och det genom att den oregistrerade konsumtionen ökade bara svagt. Skattesänkningen uppfyllde därigenom sitt huvudsyfte, att undvika en kraftig ökning av oregistrerad alkoholkonsumtion.
  • Den konsumtionsökning som konstaterats har huvudsakligen ägt rum bland äldre manliga storkonsumenter.
  • Bland ungdomar har trenden med minskad konsumtion fortsatt, det vill säga ingen ökning kunde konstateras efter skattesänkningen.
  • Under 2004 registrerades fortsatta ökningar av rattfylleri- och misshandelsbrott, i linje med trender som börjat flera år före skattesänkningen, men under inledningen av 2005 minskar båda kategorierna.
  • Också stöldbrotten minskar.
  • Den legala hanteringen av alkohol har återvunnit marknadsandelar från illegal hantering.
  • Det är naturligtvis för tidigt att dra några slutgiltiga slutsatser om effekterna av den finska skattesänkningen, men vitboken tyder på att effekterna av en skattesänkning inte kan beskrivas så entydigt svartvitt som vissa gör gällande i den svenska debatten.

Tillgänglighets- och prisinstrument SVL delar synen på alkoholförsäljning under socialt ansvar, vilket kräver att Systembolagets och legala leverantörers ställning stärks via åtgärder för att minska resandeinförseln och smugglingen. Vi ställer oss därför bakom förslaget att sänka skatterna på vin och öl med 30 procent. I vårt yttrande över utredningens delbetänkande (SOU 2004:86) stödde vi förslaget att sänka spritskatten med 40 procent.

Också med de föreslagna sänkningarna kommer Sverige att ha mycket höga alkoholskatter jämfört med grannländerna. Det kan alltså bli aktuellt att diskutera ytterligare sänkningar inom en nära framtid för att få bukt med dagens olägenheter.

Förslaget att höja skatterna på blanddrycker avvisas kraftigt, inte minst idén att lägga olika hög skatt på dryckerna beroende på hur de är sammansatta. Vi har svårt att se logiken i att en blanddryck med 5 volymprocent alkohol skatt beskattas olika högt beroende på vilken alkoholdryck som ingår i blandningen. Ingår öl i blandningen blir 24:95, ingår vin ökar den till 40:35 och med sprit som bas beskattas en femprocentig blanddryck med 100:28. Påverkan från alkoholinnehållet är dock lika i alla tre fallen.

Skulle regeringen föreslå en extra skatt på denna kategori av drycker, är det alltså av yttersta vikt att skatten blir neutral med avseende på vilken typ av alkoholdryck som är basen.

SVL avvisar förslaget att höja åldersgränsen vid servering av alkohol till 20 år. Vi tror inte att en sådan åtgärd skulle bidra till att minska drickande bland ungdomar. Snarare kan man se en risk att langningen till ungdomar ökar och att drickandet sker på ett mindre kontrollerat sätt än på serveringsställen. En sådan åtgärd skulle dessutom kunna bedömas som diskriminerande. Vi noterar också att det av Systembolaget nyinrättade IQ som stöder goda initiativ för att främja sund alkoholkultur, har stött ett projekt med åtgärder för att få ungdomar att vänta med alkoholkonsumtion till dess att de fyllt 18 år!

SVL tar inte ställning till förslagen om ändring av åldersgränsen för inköp av folköl.

Arbetet inom EU SVL tar inte ställning till frågan om minimiskatterna skall höjas. Höjda minimiskatter inom EU är dock inte en lösning på Sveriges problem med extremt höga alkoholskatter. Det är dessutom en lång process att få med sig andra EU-länder på en höjning av minimiskatterna, så lång att de nuvarande svenska skatterna kommer att fortsätta att vara till skada.

SVL konstaterar att Sverige och andra nordiska länder driver frågan om en halvering av de indikativa nivåerna för införsel samt att de nya nivåerna skall vara en absolut gräns. Vi ser dock inte det som ett alternativ till skattesänkning. Dels är det svårt att föreställa sig hur den kontrollapparat ska se ut som med dagens omfattande resande ska garantera efterlevnad. Norge som ju har såväl “gamla” införselrestriktioner som bevarad tullgräns mot alla grannländer upplever problem med gränshandel och illegal införsel som är ganska lika Sveriges. Dels skulle det i så fall - i likhet med frågan om minimiskatter är detta dock sannolikt en process som tar lång tid och därför inte kommer att innebära något positivt för den svenska alkoholpolitiken vare sig i det korta eller medellånga perspektivet.

Organisation av det alkoholförebyggande arbetet SVL har inget emot förslagen kring verksamheten inom Alkoholkommittén och den nationella narkotikasamordnaren. Vi vill dock varna för en övertro på att det förebyggande arbetet får god effekt särskilt om det sker med ”pekpinnar”. Genom historien anser vi att alkoholförebyggande arbete i alltför stor utsträckning präglats av varningar för alkoholen i stället för att förmedla ett sundare umgänge med drycker som den överväldigande merparten av svenskarna nyttjar.

Nämnda synpunkter gäller också för avsnitten om lokalt förebyggande arbete och insatser riktade till barn, ungdomar och unga vuxna.

Information/upplysning på nationell nivå SVL stöder tanken på ett årligt arrangemang och välkomnar särskilt förslaget att även alkoholbranschen bör vara med i detta. Därmed skulle den hittillsvarande polariseringen bland alkoholaktörerna kunna biläggas och alla gemensamma krafter verka för att förhållningssättet till alkohol blir sådant att missbruket av alkohol kan bekämpas effektivare.

Alkohol och trafik SVL stöder förslagen i detta avseende. Vi konstaterar också att detta är ett område med möjligheter till samverkan mellan alkoholbranschen och myndigheterna.

Frivilligorganisationer SVL har inget emot utredningens förslag om stöd till frivilligorganisationer. Däremot tror vi inte att det kommer att tillföras några större ekonomiska resurser via den föreslagna särskilda skatten på blanddrycker, då dessas volym sannolikt minskar med den nya skattebelastningen. Vi vill också varna för en övertro på att frivilligorganisationerna skulle kunna åstadkomma några snabba resultat för att minska alkoholkonsumtionen.

Servering och tillsyn I detta avsnitt ställer sig SVL bakom de synpunkter som framförts av Sveriges Hotell & Restaurangföretagare.

Forskning SVL ställer sig bakom förslaget att utveckla andra metoder när de traditionella alkoholpolitiska medlen förlorat sitt värde. I detta sammanhang konstaterar vi att den hittillsvarande forskningen i mycket stor utsträckning varit inriktad på att utveckla de traditionella medlen. Att finna alternativ torde också innebära att finna nya forskare, som inte är belastade med traditionell alkoholpolitik och dess insatser.

Som avslutande kommentar vill vi framhålla att det behövs en bred samling av olika intressen för att finna och utveckla former för en modern och fungerande alkoholpolitik. Dagens alkoholpolitik är uppbyggd av krackelerande byggstenar som inte skapar det ”hållbara hus” som är nödvändigt.

Stockholm den 29 augusti 2005
SPRIT & VINLEVERANTÖRSFÖRENINGEN